Om Grand Danois

starlet och T2

Grand danois

Grupp 2 Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar

Historik
Hemlandet är Tyskland. Förfäderna till dagens eleganta grand danois var stora och tunga stridshundar som kom till Mellaneuropa från öster under de keltiska folkvandringarna. Under 1800-talet gick doggstammen kraftigt tillbaka, men genom nationalhjälten Bismarcks stora kärlek för rasen väcktes åter intresset. Olika namn har provats, men stannade slutligen för deutsche doggen (grand danois) och år 1880 kom den första rasstandarden. Först 1908 påbörjades en målmedveten avel i Sverige, och de hundar som inte jagade gick som sällskap för rika damer.

Användningsområde
Det är en sällskaps-, vakt- och skyddshund.

Hälsa
Tonsillit (infektion i halshandlarna), disposition för magsäcksomvridning och kardiomyopati (förstorat hjärta) är något som drabbar rasen.

Egenskaper / Mentalitet
Grand danois skall till sin karaktär vara vänlig, kärleksfull och trogen sin ägare. Mot främlingar kan den vara reserverad, men får inte vara aggressiv.

Storlek och utseende
Mankhöjd på hanar är lägst 80 cm, 90cm bör inte överskridas. Mankhöjd på tikar är lägst 72 cm, 84 cm bör inte överskridas. Färgvarianterna grupperas enligt följande: gul och tigrerad; harlekin och svart; blå. Rasen ska förena genom sitt ädla helhetsintryck resning, kraft och elegans.

Pälsvård
Grand danois har en mycket lättsam pälsvård. Den badas vid behov. Vid fällningsperioderna höst och vår borstas pälsen ur.

Övrigt
Viktigaste perioden i en grand danois liv är första levnadsåret, på grund av den snabba tillväxten. Det är viktigt att valpen under denna period får rätt utfodring och lagom motion. En grundläggande fostran under denna period är också viktigt, då storleken och styrkan utvecklas tidigt. Informera dig om rasen, besök gärna flera utställningar och uppfödare. Besök rasklubbens webbplats för mer information.

Denna text är framtagen i samarbete med rasklubben.
Från SKK’s sida.

Great danes in black, brindle & fawn